Nu är ju inte jag ensam i hela världen men, jag är den enda som är vaken i den här familjen.
Jag lyckades med bravur natta L medans nattningen av den något äldre E av förklarliga skäl tar lite längre tid. Det är mycket som ska bearbetas. Tydligen så mycket så mor och dotter fortsätter i drömlandet.
Nu har det då uppstått ett mindre dilemma.
Om jag inte väcker mamman så finns det viss risk att det får negativa följder för undertecknad. Om jag ger mig i kast med väckningsförsöket riskerar jag att väcka E istället vilket kan resultera i en uppskrämd tösabit, en onödigt arg mamma och en lillebror som sympativaknar av oväsendet när hans pappa kölhalas under en pulka i smågruset.
Nu tror jag mamman har vaknat.
Hon kom ut och lade sig här i soffan och drog en filt över sig. Jag antar att jag står för tébryggandet i afton.
I morgon ska jag aptera kärringfällor utanför dörren.
Nu kanske ni tror att det ska bli lite mer hippiedravel om vibrerande ljuspartiklar och enhörningar.
Det ska det också men först ett ord från mina sponsorer.
Hahahahaha!
Som om jag skulle ha sponsorer.
Tre gånger har jag påbörjat det här inlägget men abrupt avbrutit pga orsaker. Idag har jag bestämt mig för att publicera skiten även om det är innehållslöst och slitet. Som författaren.
Jag är onödigt trött just nu och håller på att somna när det är lugnt runt omkring. Tror att det blir ett indianplagiat och trycker i mig en päronsplit och shotta 75cl vatten.innan jag klappar John Blund på käften.
Härja och piska.Det är näst intill löjligt hur svårt jag har att acceptera senvinterns väderlek. Jag darrar som ett asplöv så fort jag går utanför dörren.Nordanvinden gör mig allt annat än stark. Mer asförbannad och ynklig på samma gång. Som en rumpnisse ungefär.För att prata om något helt annat så blir den här helgen fullspäckad med äventyr.Lördagen går i äran och hederns tecken då jag ska arbeta hela dagen och hårdrocka hela kvällen.Inte helt olikt den gamla KISS-dängan.Det ska bli oerhört kul och tufft att äntligen få se CENTINEX levande. Jag kommer förmodligen vara perverst utmattad men så får det bli.På söndag åker vi till barnens mormor och gosar lite med ett gäng korvhundar i några timmar. Det kommer göra flickorna gott.Om elva minuter är det antikrundan.
Hur är det egentligen tänkt? Fotkrämer av alla di slag. En begripert ente.
Nä men asså. Smörja in fötterna är ju asnajs och bra. Dom blir mjuka, följsamma och fladdrar i vinden. Meeeen...
När ska man smörja in fötterna? Efteråt kan man ju inte göra ett skit på några timmar. Det är ju högläge framför stormvindfläkten i minst två avsnitt av M.A.S.H. Alla kanske inte är paralyserade sjukpensionärer med oändligt många tv-kanaler.
Jag smörjer mina blad lite då och då. Det slutar oftast med att jag trycker ner dom i filttofflorna efter några minuters ofrivillig bambitango på badrumsgolvet. Tofflorna ska nog släpas ut på gården och skjutas snart.
Nej! Jag ska uppfinna den torra fotkrämen. Eller amputera.
Jag har nu i afton utnämnt mig själv till Våffelkung i det Arthurmonthanska riket. Det är inte ett speciellt stort rike och våfflor råkar vara det ända jag är kung över.
Fem till stycket godkända våfflor av Icas frasmodell vevades och gräddades med en sådan briljant bravur att domarskaran stod hänförda. Den yngsta till och med vrålade ut sitt beröm likt Ronja om våren.
Han vrålar visserligen åt allt möjligt men jag kände att just detta vrål var mer som en lovsång till våffelkungens ankomst.
Inte för att jag är någon frälsare eller messias men jag är ganska säker på att det måste ha varit så här Jesus kände sig när han skrittade in i Jerusalem över palmbladen på Ior.
Idag har jag fått en present av en vän. Jag fick välja en av två som jag skulle få. Det var snällt. Valet stod mellan ett svart svettband med ett så kallat anarkist-a på, två faktiskt och ett rödgröngult med ett cannabislöv på.
Jag valet det politiska alternativet. Det känns minst provokativt.
Så nu briljerar vi som två ascoola 16-åringar på jobbet. Känns hyfsat fränt.
Dagens dubbelnamn är för övrigt Kent-patrik. Så nu vet ni det.
Fan jag sitter och fastnar framför något riktigt uselt program. Det är så dåligt så jag överväger att ta fram luftgeväret. Det är dessutom ett amerikanskt program. Jätteamerikanskt.
De är ganska starka. Chilinötterna alltså. Eld orados 400-grams. Man känner sig lite tuff till och med.Lagom tuffhetshetta. På tv pratas det om ryska invasionen 1790-ish och en tidigare pestsmitta. Allt utanför Norrköping.Det är ju typiskt sura östgoter att dra på sig sån skit. Snart är det Sherlock. Ny tappning såklart.Han sa aldrig elementärt.Krossa illusioner!
Klockan var 20:37 på söndagskvällen och båda barnen hade precis somnat. Paret satt i varsitt hörn i soffan och fipplade på sina datorer.
Plötsligt hörs ett ljud som skär igenom hyreshuset. Grannfan drar igång och duttar med en slagborrsjävel. Småduttar desssutom.
Diskussionen som följer går igenom ämnen som; idiotjävlar borde man få mörda utan någon som helst påföljd, jag borde fan gå upp och slå något hårt i huvudet på dom och hoppas du borrar dig i benet eller hjärnan.
Hur fan är man funtad om man drar igång en borrmaskin klockan halv nio en söndagskväll? I ett hyreshus!?
Det gör man väl fan inte ens i en kåk?
Jag upphör aldrig förvånas över människan otroligt låga intelligens och förståelse för vad som anses kutym i ett normalfungerade och socialt samhälle.
Har varenda jävel grav aspbergers eller är det jag som är totalt jävla urusel som individ. Min respekt och moral för mina medmänniskor kanske är helt felinlärd. Har mina stackars föräldrar tutat i mig livets regler helt åt helvete?
I torsdags till exempel stod jag helt svenskt i kö till att kliva på bussen när en herre, säkert 30 år äldre än mig, tycker att det är helt ok för honom att tränga in sig och sin familj före mig när jag har en fot inne i bussen.
Jag blev upprörd med stil. Det brukar jag bli. Tyst muttande fram till MIN plats.
Jag börjar ledsna. Det är överallt. Helt ofrånkomligt.
Det drabbar både ekonomin och psyket. Mest psyket tror jag.
Att håret på kroppen inte upphör att existera har jag förlikat mig med. FINE! Men måste det växa så förbannat?
Skägget växer. Det är bra. Att mustaschen växer är väl ok men det är ett jävla trimmande.
Näshåren däremot... INTE OK!
Det börjar bli riktigt jävla irriterande. Inte är det några småfjun heller. Nej! Det är fan najtrådar som växer ut. Istället för näshårstrimmer (som ofta fungerar som en jävla epilator) så blir det avbitare och sliprondell.
Likvärdigt med en åldrande herres ögonbryn. Ungefär 5 av 100 strån är så tjocka så kor samlas och betar i tron att det är en hage med kraftigt stängsel. Skitjobbigt.
J visade sina djupaste sympatier när jag sa, "Öronhåren har iaf inte fått något övertag."
Det finns en stor möjlighet att jag vid ett eller ett flertal tillfällen har klankat ner på tandkrämsindustrin. Om jag inte har gjort det så ber jag om ursäkt.
Tandkräm... Båg.
I sann jävla trångskalleanda så har jag sedan nästan ett år tillbaka tillverkat och använt mitt egna putsmedel för nötterna och idag tror jag att jag äntligen lyckats få till det riktigt ordentligt.
Jag valde att helt enkelt utesluta vatten helt och hållet. Man savar ju som en vårbjörk i kakhålet ändå när man fejar runt där inne så jag kom till en enkel slutsats. Tre ingredienser. Ja fyra om man räknar den kosmetiska men den ska jag nog fasa ut som en långtidssjukskrivning i en blå regering.
Kokosfett, bakpulver och salt. Det är det enda och jag tror att min munhinhåla mår bättre än på länge.
Jag har nästan helt slutat blöda om tandköttet och saltet som slipmedel gör underverk för tänderna.
Nu säger jag ju inte att alla ska springa runt nakna och kasta blommor på varandra men ta fem minuter i månaden och fixa egen slippasta.
Tog mig i kragen och fixade till en snajdig frilla. Kostade en slant men det kan det nog vara värt i vissa fall. Jag kommer inte på några fall just nu men det borde ju finnas några.
Mina frisörbesöksförberedelser innefattade efterforskningar i James Deans frisyr i "Rebel without a cause" och en snabb bildgoogling av Jesse James och den kända japanska bastusångaren Buradu Pittu.
Det blev den sistnämnda som fick agera förebild i valet av stråstajl. Så nu ser jag ut som en blandning av en fejkitaliensk nazijägare och djävulen!?
Undrar vilken ism Djävulen tillhör. Eller Buradu för den delen...
Lilla L ligger och ångestsjunger i sömnen medans mamma duschar, storasyster drar timmer och pappa sitter och småljuger på internet samtidigt som han läppjar finsprit och pundarkäkar marianne.
Life aint so shitty!
Jag hade något om vibrerande ljus men tappade bort mig totalt. Istället blir det osammanhängande svammel om s.k. "current events".
Nu tittar jag ju förvisso nästan aldrig på nyheterna och har väl inte lyft upp en dagsblaska på månader. Kanske skulle man börja göra lite som Landet runt. De rapporterar bara positiva nyheter. Ett program värdigt en bred och stor publik.
En positiv nyhet är att jag inte halkade och bröt nacken när jag duschade.
Variationen mellan Let's dance och Melodifestivalen har fått mig att inse faktum. Den tidigare upplagan av unge herr Arthursson har förmodligen reinkarnerats till denna eminente herre.En herre som inte är sen att dra på sig flanellen. En herre som ser fram emot kvällsté och tilltugg.Han blir lätt irriterad när han inte får se Alexander dansa, utan tvingas lyssna till jurypoängen från sovrummet.När han ser sin vän Aris sitta och flabba i publiken påminns han att avsnittet av Fångarna på fortet där gladiatorn härjade också det missades p.g.a insomningsprocessen. Nu när jag har lyckats tappa tråden helt och framställa mig själv som historiens mest egocentriska pappa återstår bara snacks. NU ÄR DET FREDAGSMYS!
Jag har precis beställt skivor och som av en händelse blev totalsumman, ink. frakt, 666 :- .
Det är ju som bekant helt jävla fantastiskt. I min enfald bestämde jag mig för att ta en skärmdump och dela med mig av denna djävulska upplevelse.
Tyvärr så sträcker sig tydligen mina datorhanterarskills till att skriva det här, vara en facebookguru av rang och att skicka iväg en och annan beställning av div. onödig materiel.
Så! Eftersom jag inte begåvats med ett it-intresse får ni aldrig se hur otroligt tufft det såg ut. Väldigt väldigt tufft.
J har köpt en stor påse skittles till mig. Jag kommer svettas färgat socker inatt.
Är det vanligt att man klämmer ringfingret mellan en truckgaffel och 20 Iphones av modell 6+? Jag vill ju inte vika från normen.Drog fan i nageln så pass att jag trodde den släppte från fästet någonstans i armbågen. Det gjorde den inte. En svagt lila ton börjar göra sig förnimbar där i ena hörnet men förutom det så tror jag att det är klart så. Roligare än så blir det inte.Jag har en pusselapp. Alltså inte en lapp med en ja och en nej ruta som berörd part får bocka/kryssa i om man får chans eller inte. Inte en sån.En app där man kan lägga pussel. Man kan t.om ta egna bilder och göra dom till pussel.Jag gillar pussel.
Jag har väldigt nyligen upptäckt att jag har en åkomma. Förutom den annalkande grötkulan då förstås.
Det är nämligen så att jag helt på egen hand har kommit fram till att jag skulle kunna diagnosticeras (jag slog upp det i saol. det är helt legitimt) med tinnitus.
Detta fantastiska handikapp har jag haft så länge jag kan minnas. Nu på sista tiden så har jag börjat reflektera mer och mer över det konstanta sus och dus med enstaka gälla flyglarm i mitt huvud. Det är sällan besvärande. Mest när jag tänker på det.
Många som har tinnitus lider väldigt av det och har problem att fungera normalt då det kan medföra en rad olika besvär. Två rader var det till och med. I alla fall på Waikikipedia.
Jag vill inte blanda ihop min tinnitus med rösterna. Rösterna är något helt annat.
Nej! Jag väljer att låta tinnitus bli min vän. Han kommer alltid att finnas oroande nära och det kommer aldrig bli helt tyst, men jag är helt ok med det. Tystnaden är ganska tråkig tycker jag.
Här hemma är det väldigt sällan tyst.
Nu t.ex. har båda barnen somnat. Hade inte datorn surrat sitt mysiga surrande så hade det i alla fall inte varit tyst. Grannarna stökar runt, elementen susar och flygplanen är en evig påminnelse om döden.
Nu trodde ni nog att det skulle bli mulet och jävligt men så är icke fallet. Däremot så ska vi halka runt likt byråkratjävlar på torgmarknad i en resa genom mina erfarenheter av bajs. Så roligt vi ska ha.Jag vet att det gnälls och blir lite pappabloggigt ibland men vad kan man förvänta sig av en... Ja, småbarnspappa utan några som helst aningar? (fan nu blev jag plötsligt oerhört osäker på om man sätter kommat före eller efter men i en mening)Eeh. Jo! Bajs var det!Min första erfarenhet som jag känner att det är okej att dela med mig av är lilla L's första blöjbyte inne på Bb. För er som inte vet så är det första det svartaste, klibbigaste och mest jävliga bag någonsin stött på.Asfaltsläggare är nog de enda som kan relatera lite till eländet. Det går nästan inte bort utan thinner och/eller t-dojja. Sitter fast mellan blöjan och bebisen likt ett intrampat tuggummi en varm dag i Juli. Precis som asfalt lämnar det kvar en gul fläck där det har nuddat huden och den sitter. Likt undertecknad på en avbytarbänk.Begreppet "beckmörkt" får helt plötsligt sin sanna mening utagerad på bästa möjliga sätt. Jag menar, blöjan skickas till Nasa för en förklaring ang svarthet.fortsättning följer tror jag.
Och bakom oss faktiskt.Är tiden ett påhitt? Har vi skapat tiden för att vi åldras? Varför åldras vi? Kan vi bli gamla om vi förnekar och ignorerar tiden?Om man bortser ifrån djuren på den här planeten så finns ju faktiskt evigt liv.Nu har inte jag någon som helst insikt vad gäller mikroorganismer och annat bröt som förmodligen existerar för att skapa en biologisk näringskedja av något slag. Men jag vill tro att alla växter har "evigt" liv om dom får alla de rätta förutsättningarna. Jag menar det finns ju faktiskt träd på planeten som är äldre än Iosus. Börjar vi dessutom betrakta berg som levande så har vi säkert en länk till planetens födelse och det är ju ganska länge sedan.Eftersom människan förmodligen skapat tiden för att hålla reda på matproduktionen framför allt, borde vi ganska enkelt kunna avfärda tiden som humbug. Om vi skulle klara av att helt enkelt strunta i huruvida det är dag eller natt så kanske mänskligheten helt enkelt får evigt liv.Växterna ger nog blanka faan i vilket år det är och om det blir någon ny säsong.Förutsatt att jorden inte förintas av en Vogonflotta för byggandet av en intergalaktisk motorväg så kommer nog växterna för evigt stå kvar på den här planeten. Någonstans har jag läst att vi endast åldras för att vi är beroende av syre. Det syre som håller oss vid liv är även det ämne som ser till att vi sakta men säkert går mot en säker död Syre fungerar nämligen som accelerator gentemot vårat skeletts åldringsprogram bland annat. Om vi någon gång skulle kunna hitta en ersättare för detta nödvändiga gift skulle jag eventuellt prova på att leva några hundra år iaf. Tror jag.
Jag omges av en mängd intressanta individer. Några är tillräckligt egna för att upprätta någon form av vänskapsband med. Några är det inte.
Jag har inga direkta kriterier när det kommer till kamrater. Religion eller politik är något som jag aldrig låter komma emellan. Inte heller livsstil eller idrottsklubbstillhörighet. Människor som kan tillföra en något halvintelligent tanke till min vardag utan att utgöra en hotbild mot mig och de mina är mer än välkommen att lämna in en ansökan om uppehållstillstånd vid Arthurssons runda bord. (Sjysst anspelning va?)
Fan jag fastnade i reklam...
Ööhhh.
När kom det högklackade kvinnomodet egentligen? Det skulle jag vilja att någon talade om för mig.
Nej jag tänker inte googla. Det kan du göra själv.
Jag vill ha en utförlig redovisning i kommentarsfältet om 60 minuter. Om jag orkar hålla mig vaken så länge.