Min värld är inte som din värld

Asatro, spindlar och örtmagi. Bland annat

Dykare dyker

Kategori: Allmänt

Tidigare idag så hade jag tänkt ut ett bra ämne att svamla loss om. Som vanligt så är det skit bakom spakarna på neurologiska avdelningen.

Jag sitter med en halv tiodagarsbebis i knät (andra halvan är i någon konstig lotuspose i soffan) framför discoverychannel och tittar på arga människor i nordamerika som med riktigt sunkiga mudderverk försöker hitta guld på havsbotten.
Det är med stolthet jag säger att jag är tusen gånger mer imponerad av blöjbuddha än av idioterna på tv.

E ska sova vid det här laget. Jag börjar misstänka att hon har sett och hört Brasses sketch om hur man undviker att sova. Han är visserligen fem år i sketchen men det borde ju vara anpassningsbart till en sexårig tjej.? Ännu har jag inte hört några djuplodande frågor om döden. Inte idag alltså. Det har diskuterats vid ett antal andra godnattstunder.
Jag tycker att jag har mycket tankar och funderingar som min lilla lilla hjärna ska processa vid läggdags men E är att likna vid en forskarstudent på branten till att förklara meningen med allt. Högvarv kan med fördel användas som förklaring.

Funderar på att ta upp piprökning.

Det är fan inte lätt när det är svårt.

Kategori: Allmänt

Det blir en del stillasittande har jag kommit underfund med. En hel del faktiskt.
Man ska väl vara tacksam antar jag.
Jag har dragit ner på antalet andningskontroller från 56 till 50 per minut.

Det är tur att jag varit gråhårig i snart tio år redan. Annars hade det nog blivit lite som i "Mmmmmmmm" av och med "Crash Test Dummies". Helt grå över natten.
Det är nog inte ett helt ovanligt traumaresultat. Jag har även hört (säkert från någons systers makes mammas snubbes kusinbarns fru eller ett avsnitt av Scooby Doo) att man kan bli helt vithårig om man skulle råka på någon osalig ande en blöt novembernatt.
Mitt gråa är dock ett bevis på ansvarstagande i arbetslivet. Jag har så otroligt lite förtroende för andra människor när det kommer till att utföra arbetsuppgifter att jag hellre gör det själv. Min något clooneyeska förvandling är endast ett resultat av självförvållad stress på grund av tillitsproblematik.

Det kanske är en jävla tur att jag är konflikträdd också.

Jag vet, jag vet!

Kategori: Allmänt

syftet var inte att det här skulle bli "en förortsfarsas dagbok" men när det mest spännande i mitt liv, fram till förra lördagen, var att jag brutit armen (naturligtvis har det hänt en massa andra bra och superspännande saker som självklart har toppat en bruten armjävel. det fattar ju vem som helst men det ska ju vara ansvarslöst roligt att läsa den här bloggen också) så är det lätt hänt att jag kanske ramlar in på stickspåret "pappaliv" lite då och då. Det får ni helt enkelt ta!

När det kommer till blöjbyten känner jag att det är något lurt i görningen. Visserligen så har jag bara blivit nerkissad en gång medans han har bajsat på mamma. Det får man väl ändå se som att jag leder hittills?
Dock kan jag känna mig smått lurad när mamman helt sonika kliver in och tar över middagstillredningen (jag fick äran att skrubba potatisen sen var det slut på det). Jag sitter pappigt i soffan och tolkar gossebarnets ansiktsuttryck som att -nu ska jag bajsa, nu bajsar jag och nu har jag bajsat. Eftersom jag jagar titeln "årets fadersfigur" tar jag mig an blöjbytet som en superhjälte. Känner en doft av seger när det mest är kiss i paketet. Bytet kan närmast liknas vid ett pit stop i McLaren-stallet vad gäller förberedelser och utförande. Väl under segergesten på ärevarvet totalhavererar maskinen i ett utdraget muller. Stallchefen kastar sitt head set och mekanikerna gråter. Helt nya däck precis fastbultade. Förgäves.
Det blev bara skit kvar...

NUÄRDETTAMIGFANBRA!

Kategori: Allmänt

Hej igen alla glada dårar och ni andra som anser er vara fullt friska.
 
Jag har lite skit att ta igen känner jag. 
Bloggen har legat på is under hela sjukskrivningsperioden men nu har jag varit tillbaka i arbetslivsinfernot i två dagar och då brinner det till lite i hjärnan när diverse olika "trender" hypas upp av sveriges "journalistkår"...
 
Senast som för några timmar sedan fick jag ta del av den nya trenden från Paris. Inte hotellarvtagerskan med handväskehunden utan platsen i Frankrike. Staden med en grandios hög metall i mitten.
Där är man tydligen ashipp om man ylvar runt som en toktysk turist med strumpor i sandalerna. Jag är inte upprörd över det. Jag skrattar här borta i min lilla periferi.
 
Hipstern är i det närmaste utdöd. Inga fler upprullade sotarmössor och bruna mockapjuck. Inga fler spretiga tangorabatter och skepparkavajer. Inga fler kilometerlånga halsdukar virade 26varv runt nacken så det ser ut som ett jävla michelindäck i batik. 
Så hur ska nu den unga förvirrade söderpubliken ta sig igenom årets modehöst på det mest absurda jävla sätt som går att uppbringa?
 
Mina vänner! Jag ger er, Normcore.
 
"så standard att det sticker ut"
 
PÅ JÄVLA ALLVAR!?
 
Jag sitter här stilla i mörkret och svettas i vrede.
 
 
Normcore... Jag pallar inte mer.