Det blir en del stillasittande har jag kommit underfund med. En hel del faktiskt.
Man ska väl vara tacksam antar jag.
Jag har dragit ner på antalet andningskontroller från 56 till 50 per minut.

Det är tur att jag varit gråhårig i snart tio år redan. Annars hade det nog blivit lite som i "Mmmmmmmm" av och med "Crash Test Dummies". Helt grå över natten.
Det är nog inte ett helt ovanligt traumaresultat. Jag har även hört (säkert från någons systers makes mammas snubbes kusinbarns fru eller ett avsnitt av Scooby Doo) att man kan bli helt vithårig om man skulle råka på någon osalig ande en blöt novembernatt.
Mitt gråa är dock ett bevis på ansvarstagande i arbetslivet. Jag har så otroligt lite förtroende för andra människor när det kommer till att utföra arbetsuppgifter att jag hellre gör det själv. Min något clooneyeska förvandling är endast ett resultat av självförvållad stress på grund av tillitsproblematik.

Det kanske är en jävla tur att jag är konflikträdd också.