Min värld är inte som din värld

Idag bestämde jag mig för att aktivera mig.

 

Stoppade på mig kniv, sax, småpåsar och gick upp i min skog.

Min skog består av blandskog med två små bergknallar och en drös med bronsåldersgravar. Dit brukar jag gå när jag behöver komma i kontakt med mina Gudomar. 

Idag behövde jag inte komma i kontakt med dem. De kom till mig. Det var enkelt och trivsamt. 

Jag har bestämt mig för att det är hög tid att ta tag i den viktiga magiska delen av mig. den har legat latent för länge.

Ask, både blad och bark. Ek, samma där (jag fick flytta på en liten liten snigel). Johannesört och en bit enbark.

På vägen till Älggräset, som växer en bit därifrån, klippte jag en påse full med Rölleka. Det  är bra mot hosta, har jag lärt mig.

Det visar sig att jag inte har riktig koll på vilka växter som blommar när ännu. Det är tur att jag är ung fortfarande. 

Älggräset är fortfarande grönt här. Jag har gott om tid på mig. 

På vägen hem passerade jag min mor. Hennes syster hade kommit till byn och hade med sig en burk honung från min kusins biodling. Det är riktigt bra honung.

När jag landat fick det bli en kopp av min egna téblandning av Johannesört, rosmarin, mynta och lavendel. Sen somnade jag i en mysig gubblur i nån timma. Det var välbehövligt. 

 

Jag behöver införskaffa en bra mortel, har jag kommit fram till. Och ett bra sätt att torka mina gåvor på.

 

Framtiden är ljus.

/Örtgubben