34 är väl ingen ålder på ett hälleberg?
Kategori: Allmänt
Det här med att man blir äldre är ju ganska ofrånkomligt. Det ter sig på olika nivåer för olika människor antar jag.
Jag började få gråa hårstrån vid 25 men kände att "det skiter väl jag i! Jag är ju bara 25."
Då rörde det sig bara om gråa hårstrån. Nu, nästan tio år senare så börjar det märkas på riktigt.
Mitt tidigare fantastiska balanssinne har reducerats till ett klassiskt byfyllo på rosita. Jag har skaffat ett par skor med dragkedja på insidan för att jag ska slippa böja mig ner så jävla mycket vilket resulterar i att jag ställer mig på ett ben för att dra upp dragkedjan och således säkra att skon sitter kvar på foten. Det tar ca två sekunder, om man inte ramlar och måste göra om det ungefär tre gånger.
Testa det i en hall full med skor klockan 05:45 på en Onsdagmorgon utan att väcka resten av familjen.
Alldeles nyss skulle jag bara dra på mig ett par strumpor, höll på att skalla sängen när jag staplade runt som en överförfriskad Bambi i sovrummet.
Dags för balansövningar innan jag slår ihjäl mig på riktigt.