Min värld är inte som din värld

Asatro, spindlar och örtmagi. Bland annat

Fotboll, döds och kvällsté.

Kategori: Allmänt

That´s how we roll.
 
Manchester City har i skrivande stund hittills hållt nollan mot Barcelona. Unleashed smattrar i hörlurarna och jag tar en liten paus för att göra i ordning téet medans J är i duschen såååå. Häng kvar!
 
Tillbaks!
Nu är det halvleksvila och kvällens varma dryck står på bordet och återigen brölas det vackert om vikingar och offer i snabba baskaggetramp och härliga gitarrer. Mycket bra band det här. Att jag inte upptäckte dem förrän i somras.
För bara någon månad sen satt jag och pratade med trumslagaren utan att veta vem det var. Die hard fan indeed.
 
Det är inte lätt när man kastar sig framstupa in i musikens värd i så högaktningsfull ålder. Musiken har alltid funnits där men aldrig som ett specifikt intresse som hos många av mina vänner. Jag har aldrig vetat vilken sorts strängar Dimebag spelade på eller vilka skinn som ger bäst resonans på cloetta centers scen. Jag har mera accepterat och kommit att älska musiken som ett vitt brus. Den har alltid funnits där, som rösterna i huvudet och vetskapen om döden. Dyker upp och gör sig kraftigt påmind med jämna mellanrum men glider sen tillbaka och håller sig som en jämn skugga i bakgrunden av livet.
Så det är ju en del att sätta sig in i.
 
Jag har förstått att jag gillar hård musik. Det har jag alltid gjort. När jag lyssnade på hiphop så har gillat ONYX, KRS ONE och därifrån har det gått emot RATM och Downset. När jag hade min mest elektroniska period så fick det bli riktigt hård techno. De flesta thunderdomeplattorna har manglats på full volym och när det kommer till metal så ska det vara hårt. 
Funderar ibland på om det beror på att livet i sig har varit ganska lugnt och det är skönt med en lite hetsigare ventil att andas ut igenom. Det blir liksom jag med ett härligt overklighetsvåld i huvudet som också måste få utrymme att uttryckas och bearbetas och det gör jag bäst med aggressiv musik och våldsamma serier, och elak humor. Den är också viktig. Satiren och sarkasmen tar ganska stor plats. Inte på ett negativt sätt även om jag ibland känner att den kanske tar över lite opassande men oftast kan jag kontrollera den väldigt bra. Man kan ju inte vinna allt.
 
Nu är snart téet kallt.
 
 

Kommentarer

  • Mär Pyrkmeihr säger:

    Vi körade några bra sångerna hej va förr nå lördag sedan? Bow Down!

    2014-02-18 | 22:13:06

Kommentera inlägget här: