Min värld är inte som din värld

Asatro, spindlar och örtmagi. Bland annat

I feel pretty!

Kategori: Allmänt

Jag tog mig tid till att gå till kvackaren med mitt patetiska tillstånd för några dagar sedan. 
Varför är väntrum så otroligt jävla jobbiga att sitta i? Det fanns visserligen asnajsa skinnsoffor, en kaffeautomat, en TV med på tok för låg volym och ett litet bord med tidningar för den nostalgiske. Allt supermysigt, verkligen. 
Jag hade föredragit en avgångshallsdesign från en flygplats. Lite Tysk ordning på stolarna. Stelt och rakt fram. 
Ska man tvingas sitta i samma utrymme som andra viruskolonier kan man väl åtminstone ha den vänligheten att flåsa varandra i nacken. 
Nej, man ska sitta som indianstammen täppta huvet på powow. Alla flåsar varandra rakt in i munnen medans barnen leker med klossar i mitten.
 
Husläkaren ska  vara just det. En husläkare. Kom hem till mig, ta en kopp kaffe och så kan vi undersöka hela familjen i en trygg miljö en gång i veckan och så slipper jag sitta och hysa ett enormt förakt för alla andras äckliga baciller i ett fiktivt vardagsrum snyggare inrett än mitt eget.
 
Jag är inte speciellt sjuk tydligen. Det trodde jag inte heller faktiskt, men för ett år sedan så hade jag bihåleinflammationen från den mörka sidan. Jag kom inte upp ur soffan om jag inte först shottade två Treo och knaprade en av varje av Ipren och Alvedon. Låg så i två eller tre dagar innan jag lyckades släpa mig till mottagningen för en av de snabbaste undersökningar i mannaminne och ett recept på mögel. "Tack då goa herr doktorn."
Han var yngre än jag. Sånt har jag svårt att förlika mig med...
 
Jag kände mig ändå manad att göra ett besök på kliniken för säkerhets skull då jag hade haft liknande känningar i pannan. Dock inte lika kraftiga.
 
Hur som helst så fick jag en hostmedicin utskriven till mig. Den heter Mollipect och jag funderar starkt på att lite humoristiskt döpa om den till No effect. VISST FAN!! Jag har glömt ta min nässprej nu på morgonen.
Så. Näsan full med spray. Jo No effect som sagt. Helt verkningslös som det ser ut för stunden. 230+:- för riktigt illasmakande sockerlag. 
 
Hittar jag en billig aktie i vilket läkemedelsföretag som helst så ska jag fan köpa. Det finns ingen större vinst på jorden än folks sjukdomstillstånd och alla dessa verkningslösa mediciner.
 
Nässprejen jag tar är den här nya, mildare Nasonex... Den verkar fungera ungefär lika bra som sockerlagen. Dyr var den också. Visserligen så står det att full effekt uppnås efter ca 6år så jag väntar med spänning.
Spänningar i bihålorna.

Kommentarer


Kommentera inlägget här: