Min värld är inte som din värld

Asatro, spindlar och örtmagi. Bland annat

Pundarmek

Kategori: Allmänt

Idag kunde jag mycket väl blivit av med en arm. Jag blev inte det, men jag ökade garanterat riskerna för det.
 
Vi har fått en "ny" maskin på jobbet. Den knögglar ihop papper till skrynkliga korvar med hjälp av en matarmekanism i stil med kugghjulsfunktion. Två hjul som stansar och knöglar med ett fantastiskt resultat och har tagit företagets miljötänk in i 1900-talet.
Det tog stopp i maskineriet idag. Jag gillar inte när det tar stopp i något maskineri. Allra minst i något maskineri som står i vägen för min succé.
 
Jag vill se mig själv som normalpraktisk. Inte på något sätt smart, men normalpraktisk.(vi kommer tillbaka till intesmart grejen om en liten stund)  På maskinen finns det ett vred och en knapp. Vredet är ett enkelt på/av-vred. Inga konstigheter där. Knappen har en lite lattjo symbol som ser ut ungefär så här  --->--- .
                                                                                                                        ---<---
 
Jag har inte brytt mig om att läsa någon manual eftersom MAN inte läser manualer. (jag brukar faktiskt alltid läsa manualer men tänkte att den här maskinen är så galet simpel att till och med en blind horsare från Ulan Bator kan fixa den)
 
När jag öppnat maskinen och kommit fram till att det sitter en puck av komprimerat papper fastkilat mellan "kuggarna" skrider jag till verket. Med kniv, sax och tålamod tar jag mig an uppgiften. Sågar, hackar och drar loss konfettistora bitar brunt packpapper och känner att ingenting händer när min kollega (som har suttit bredvid mig och pratat om något oerhört intressant) plötsligt säger, -Det finns ju backfunktion på den där! (han har skummat igenom manualen) Jag har vid det här laget nästan lyckats frigöra pucken efter ca 10 minuters idiotpundarpul med ovan nämnda verktygsarsenal.
Det visar sig att knappen med den märkliga heroglyfen naturligtvis är en backfunktion.(fattar ju för fan vem som helst) Jag kopplar in maskinen igen och vrider om vredet och trycker på knappen. Puckjäveln släpper, maskinen surrar på och stoltheten får sig en välförtjänt törn. (inte på något sätt smart) 
 
Jag hade fixat den utan backfunktion.

Håkkei!! En gång till då.

Kategori: Allmänt

Jo det här med serier. Jag läser ju några. Sist tror jag att jag kan ha snöat iväg på Kalle-Anka tecknare. Det var med flit.
Det finns en annan som jag har gjort subtil reklam för på min facebooksida. Inte fullt lika barnvänlig. Inte alls barnvänlig faktiskt. Inte speciellt vänlig över huvud taget men OOOOHHH så underhållande, och jag har två album kvar i serien. HAHA!
Serien jag berättar om är naturligtvis Preacher. Denna fantastiska berättelse om en Gud som löper amok och flyr himmelen för att gömma sig undan pastorn Jesse Custer som har gett sig fan på att hitta och läxa upp den.
 
Igår meddelades det från en  officiell källa att produktionsbolaget som gett oss Mad men, Breaking Bad och The Walking Dead ska göra tv-serie av Preacher. Jag är onödigt glad åt detta och hoppas innerligt att dom gör den rättvisa.
 
Mannen som introducerade Preacher för mig är min nuvarande chef. Han gjorde sig själv en riktig björntjänst när han tidigare idag talade om för mig att det finns en annan serie. En minst lika udda, sju resor mer skruvad och storymässigt helt jävla sinnesjuk. Den finns dessutom helt gratis att läsa på internet.
Jag tror inte att han vill att jag ska jobba på dagarna.
 
Den här nya serien heter Crossed och jag har hittills bara läst ett kapitel men... Jag kommer att läsa fler. Många fler. Alla.
 
Om ni är känsliga och har en moral som av många kan ses som sund så borde ni kanske ignorera det här men jag är ju en hyvens kille så varsågod. www.crossedcomic.com 
Den utspelar sig i Skottland tror jag. 
 

I smell dead people

Kategori: Allmänt

Ni vet hur det känns när man förnimmer en doft som är helt malplacerad men man känner den så starkt så källan till den måste vara där runt hörnet.
En gång för tusen år sedan när jag satt i baksätet på familjebilen och var på väg till vårat sommarställe så hade jag nog den första doftkänslan i livet. Det hade vi alla i den bilen. (alltså inte den första i livet. det hade väl bara jag.) När vi kom till brofästet vid Hjulstabron så slås vi av en enorm doft av nymalet kaffe. Det var som om hela området hade slagit på bryggare och dragit igång pannorna samtidigt. Ganska häftigt.
 
Idag hade jag en liknande upplevelse.
Jag gick runt ett hörn på arbetsplatsen och den doft... Den odör som kommer emot mig, eller kommer emot mig plötsligt så formligen dränks jag av den. Ni som har känt det vet precis vad jag menar. Ångesten på en morgonen efter på en Finlands/Ålandskryssning. Stanken av bränd kaffesump och bloodymary blandas med alkosvett, smutsig hytt-sex och ångestens söta kletiga aura. Den doften slog mig mitt i fejset i ca tre sekunder idag. Det var högst förvirrande.
 
Ibland tror jag att det är en form av hallucination som drabbar mig med jämna mellanrum. Ungefär som vissa röster jag hör när jag ska sova eller när jag får ett hårt knytnävsslag i pannan precis vid insomningsögonblicket. (Det har hänt fler än en gång.) Inte helt lätt att förklara när man är ensam i lägenheten och inte helt lätt av bara borsta bort och somna efter det.
Meeeen det får vi ta en annan gång för nu ska jag lata mig framför spök-tv.

Olympernas mästare

Kategori: Allmänt

Årets spel är igång och världens alla låtsasidrottare sitter bänkade framför telefunken. Jag med.
Jag har kollat på finalåken i slopestyle snowboard, tjejernas skiathlon, herrarnas störtlopp (Vilken jävla backe. Det var fler åkare som bara höll i sig än vad det var som faktiskt åkte skidor nerför det där berget.) och har stora planer för damcurlingen.
 
Just nu är det den fantastiska sporten backhoppning. Vilka jävla dårar det är då, Jag kommer nog aldrig riktigt förstå tjusningen med den. Att klättra upp för en trappa rakt upp i himmelen för att där spänna fast fötterna vid ett par riktigt stora skidor och sedan skicka iväg sig själv som en projektil ca 100 meter i hopp om en lyckad landning. De flesta klarar ju det där, förutsatt att dem har tränat sedan 3 års ålder. Det är inte ofta man ser någon sopa i backen och bryta sig nära döden.
 
Bob ska bli roligt också. Det tycker jag är en stilig sport. Lubba allt vad du kan med en urholkad missil på skridskor och hoppa in för att sedan lyckas hålla sig kvar i en fryst vattenrutschkana utan att flippa hela skiten över sig själv eller flyga ut och landa död nere i OS-byn.
 
Sen har vi ju hockeyn. Hockeyn är väl ändå helig? Jag tycker ju att antingen så vinner vi eller så kan dom lika gärna lämna WO i första och åka hem. Fast man vill väl se en Sverige-Finland final så magen kan få sig en jävla smäll också. Nerverna utanpå hela kroppen, hjärtat i halsgropen och flimmer för ögonen. Ruotsi-Suomi är alltid en folkfest.
Nu över till studion.
 

Jag hade en gång en plan

Kategori: Allmänt

Ofta när jag börjar skriva ett stycke så har jag ingen aning om vad det ska handla om. Huruvida det ska vara allvarsamt eller fyllt med dålig humor och/eller fashistreferenser. Jag vet inte om det märks att det mesta är planlöst omkringdriv i ordbajsarens underbara kosmos och ska jag vara helt ärlig så skiter jag lite i det också.
Jag tycker det är roligt att skriva. Det är ännu roligare om någon läser och det verkar ju som att det finns en som faktiskt gör det och idag tänkte jag tillägna inlägget till den personen.
 
Vänner! Möt Micke Brodd.
 
Micke är en fantastisk människa.
Han är en av de argaste människor jag känner. 
Han har ett hat som är djupare än Marianergraven för vissa politiker och en enorm förkärlek för flismaskiner och hängmattor.
Han är en väldigt bra vän som talar sanning i alla lägen.
Han har en musiksmak som inte går av för ishackor i händerna på psykotiska skådespelerskor och han har sist men inte minst en underbar familj.
 
Os-invigningen var väl flashig va?

Varför bråkar bloggen med mig?

Kategori: Allmänt

Bloggen vill att jag ska lägga in en hel del mer info om mig själv av någon anledning. Jag tror att det är en bluff och att blogg.se försöker ta över min själ. Vill dom göra det får dom faktiskt betala mig.
 
Nu till det som alla undrar. 
Tillhör kristna och djävulsdyrkare samma religion?
Det kanske bara är jag som undrar. Bestämmer föremålet för tillbedjan religionstypen eller är det institutionen som tillhandahåller prästerskapet eller är det individen själv?
 
Religioner handlar ofta om motpoler har jag fått för mig. Då väljer jag att enligt den pontuska snabbanalytiska metoden komma fram till att alla religioner är egoistiska och handlar om jaget. Ondskan och godheten inom individen och kampen där emellan som alla människor hanterar varje dag. Vissa med bravur och andra med brandyxor och tabletter.
 
Vad är skillnaden mellan religion och livsåskådning? 
Jag fick lära mig (vet inte om det är sant men det låter ju lagom logiskt i mina öron) att en religion handlar om en dyrkan av en gudom(eller fler) och en livsåskådning handlar om sättet att leva sitt liv på.
Buddhism är enligt denna teori en livsåskådning och Hinduism är en religion. Buddhismen har mig veterligen ingen Gud utan endast en Buddha (Det finns ju naturligtvis flera Buddor men bara en O.G.B. Hinduismen i sin tur har Gudar för allt.
 
Den satanismen jag känner till handlar om jaget och tryggheten men har ingen gudom. Visst finns det dokumenterat att det har skett diverse riter och offer men dessa har visat sig vara en ren och skär bluff för att retas med mediadrevet och den kristna högern och därför väljer jag att kalla satanismen för livsåskådning.
 
Djävulsdyrkan däremot har ju en gudom. Man har valt att dyrka den kristna djävulen som jag har förstått är antingen morgonstjärnan(som i grund och botten är planeten venus i den tolkningen) eller den ängel som stod Gud närmast(som i vissa tolkningar har kommit att bli Mikael och inte alls ha något med Lucifer att göra).
Det hela är mycket förvirrande men det är väl kanske det som är hela grundtanken med religion och politik. Skapa förvirring och osäkerhet bland dina följare så du lättare kan kontrollera dem med sanningar.
 
Men vad vet jag. Allt är väl bara hittepå i alla fall?
 
Tack för att jag fick yra lite.
 
 
 

Novishockey!

Kategori: Allmänt

Vad är det som händer i huvudet när det plötsligt klickar till i trumhinnan och i direkt anslutning till klicket börjar toktjuta i örat nästan så det börjar svida i ögat. Varför blir det så och hur kommer det sig att bara jag hör det?
Ytterst märkligt.
 
På lördag ska jag gå på ishockey. Det var väääldigt länge sedan. Sist jag såg en match live tror jag bestämt att vi stog och hatade Timrå i Pinbackshallen här i byn. Härliga minnnen.
Jag tror att vi var ungefär tio pers i Arlandaklacken. Tuffa killar minsann.
Nu är det ju faktiskt en "riktig" match på en riktig isstadion. A.I.K-Linköping på Hovet. Nedsläpp klockan 16:00.
Jag tror att jag ska få vara hangaround i den beryktade OzzyArmy. Kanske ser fram emot det här lite väl mycket men jag tycker att det är roligt på livehockey. Kan bli lite väl medryckt ibland men det ska man väl vara?
Kul ska det bli iaf. Jag ska köpa mig en halsduk i morgon så jag inte ser helt dum ut.
 
Att jag är novis när det kommer till vuxensport är ju knappast någon hemlighet men jag har i.a.f. studerat  mig regelverket så pass att jag vet att det blir inte icing om inte spelaren passerar backlinjen innan bollen lämnar racket.
 
 
 

Ragnarök!

Kategori: Allmänt

Ja det gjorde hon faktiskt.
Ragna var min mormor och hon rökte. Salem menthol om jag inte minns fel.
 
Men till den väntande undergången.
Först ska vi vänta oss tre år av vinter. Inte vilken vinter som helst utan den värsta av de alla. Fimbulvintern kommer inget levande undan. När Fimbul har lägrat människornas vist i tre år så utbryter krigens krig där fränder slåss mot fränder, fäder mot söner och bröder mot bröder. Incest och hor råder.
När bergen rämnar sliter sig Fenrisulven fri från sina kedjor och slukar sol och måne. 
Vargars tid råder.
När sedan Gullinkambe, Fjalar och den Sotröde gal så reser sig midgårdsormen ur havet och skapar så stora vågor att jorden översvämmas och Nagelfar kommer loss.
Hela Yggdrasil skakar och mänskligheten går mot Hel.
 
Eller?
 
Jag gillar den här versionen. 
 
 
 

Inte alla är som jag

Kategori: Allmänt

Jag är inte heller som alla andra. Fast ingen är väl egentligen som alla? Det måste ju vara jobbigt.
 
Ponera att vi alla är ett enda medvetande. Som universum till exempel. Eller ännu bättre att vi är universum. Att vi bara kan existera som en energi. Inte psykisk eller fysisk utan bara en positiv vibration i universum.
 
Tänk om fysik inte existerar, om allting som vetenskapen har bevisat bara är en lögn och vi faktiskt inte finns som fysiska varelser och att allting bara är ett märkligt hologram som svävar omkring i ett vakum.
 
Tänk om vi kan förflytta oss genom maskhål till andra fysiska platser i denna enorma varelsen som vi befinner oss i som om vi vore nervimpulser. 
Om vi vore nervimpulser så vore vi väl ändå energi? Är inte det precis vad det är. En nervimpuls är väl en medveten liten boll av energi som färdas genom ett system i en för den gigantisk varelse? Nervimpulsen är väl abstrakt och ingenting man kan ta på rent fysiskt och i sådana fall kanske galaxerna är nervimpulser i kroppen. Kanske.
 
Snart ska jag sätta på te.
 
Sov gott och tänk inte för mycket.
 

Helgen som gått kom och gick.

Kategori: Allmänt

När Fredagen startas hemma hos ekonomichefen med en drajja och en kall staropramen vid trerycket och ett gäng grammofonskivesugna gentlemen som sällskap så är det inte mycket som går fel.
Jag kommer hem senare än vad jag hade räknat med och det var lite tråkigt men jag hade en väldigt trevlig afton i huvudstaden.
 
Från Silverdal togs det en droska till St:Eriksplan och en mellis på det där asiatiska haket på gaveln vid Filadelfia. Sen knatade vi vidare mot första stoppet. En liten vinylbutik på rörstrandsgatan tror jag. Där fanns lite av allting. Jag hittade en skiva som jag har letat efter väldigt länge och kommit att förlika mig med tanken att den nog inte kommer att hamna i min ägo. Det gjorde den. Min chef halade fram ett annat alster och sa, -Köp den här du Pontus. -Du behöver den mer än jag just nu.
Det är jag oerhört tacksam för. Det fick vara bra med dom skivorna för min del. Skivnotan landade på en femhundring och det var det garanterat värt.
Åt en fantastisk lammfilé till middag och drack en Irish till efterrätt. Underbar Fredagskväll som slutade bland hela stockholms hipsterelit i källaren på Melou som tydligen är/har blivit en tikibar. Otippat.
 
På lördagen softades det i hemmets lugna vrå och idag har det varit fika med min mor, far och J:s syster med familj.
 
3vligt värre!

Jävla nörd!

Kategori: Allmänt

Ett av de bästa ""skällsorden" som finns. Nörd.
Det kan väl inte finnas någon som tar illa vid sig av att bli kallad nörd längre. Hoppas inte det.
 
Jag önskar att jag var lite nördigare när det gäller vissa områden. Serietidningar har jag ett ganska härligt intresse för men inte de klassiska Marvel och DC-comics hjältarna som så många håller varmt om hjärtat utan lite mer nordiska antihjältar av 2000-talet.
 
Mitt intresse för serietidningar kan jag spåra tillbaks till min tidiga barndom. (vilken jävla överraskning va?)
Jag hade en samling Disneyböcker när jag var liten. Det var Kalle såklart men också Törnrosa, Bernard och Bianca och en massa annat. Det susar i säven tror jag till och med fanns bland alstren.
Från dessa böcker landade jag i prenumerationsträsket redan som valp. En stående prenumeration på Kalle Anka & Co i många herrans år. I alla fall upp till elva års ålder. Genom Kalle tror jag att jag upptäckte att det fanns mer än bara roliga bilder och korta berättelser bakom serierna.
Skaparna. Gubbarna som inte bara ritade figurerna utan kom på fler figurer och livsöden till alla dessa. När det gäller Kalle så har jag min favorit, Don Rosa. Han har fokuserat mycket på Farbror Joakim och även tagit fram ätten Ankas släktträd. Don´s tecknarstil tror jag var det som gjorde att jag fastnade ordentligt. Många finare linjer och en hel del mörker i bilderna.
Han hade dock aldrig blivit den har var om det inte vore för Carl Barks. En hjälte i detta sammanhang som har skapat figurer som Farbror Joakim, Grannen Olsson och många fler.
 
Samtidigt som Kalle nästan var den ända serien i mitt liv hade pappa några lite konstigare tidningar som hette svenska MAD.
Vilken guldgruva det visade sig att vara. Till att börja med var det bara spy vs spy som gällde men efter bara några genombläddringar satt jag limmad vid Don Martins figurer och fluktstripparna. I samma veva dök det upp en ny samlingstidning i Sverige. Visserligen Hade Larson funnits en tid men det här var nytt. Sjukt, äckligt, kiss och bajshumor och hysteriskt asroligt.
Tack Pyton!
Första introduktionen av Martin Kellerman kommer jag fortfarande ihåg. I just pyton har han en enruta fylld med spyor och en katschig fras på en banderoll. Hur kul som helst om man är en tolvårig grabb. 
 
På den vägen är det. Nu betalar jag gladeligen 200:- för senaste Pondusboken och kan sitta i timmar med Arne Anka.
Det senaste jag har snubblat över är Preacher. Jag tänker inte ens försöka beskriva den serien. Läs den om du får chansen.

Hur gör eliten?

Kategori: Allmänt

Ja det har inte jag den blekaste aning om.
 
Jag har funderat litegrann på en person. Närmare bestämt Joseph Alois Ratzinger. Mer känd som Papa BENEDICTUS Sextus Decimus eller för oss  ickekatoliker Påve Benedictus XVI. 
 
Joseph föddes (tro det eller ej) av sin mor Maria på påskafton 1927. Hans pappa Joseph (jag vet, vad är oddsen liksom?) gick ifrån familjetraditionen och blev polis. Tyvärr gick inte faderns karriär superbra då han tyckte att "det här med nazism verkar ju inte vara en helt hundra ideologi. Den tror jag bestämt vi tar och skiter i."
 
Den framtida påven tjänstgjorde (som nästan alla ungdomar i dåtidens tyskland) en kortare tid i Adolfs lilla scoutkår och senare i ett luftvärnsförband som enligt min säkra källa (WIKIII BITCHES!) hjälpte till att skydda BMW's fabrik i München. Det ni. Tacka nu katolska kyrkan för att ni fortfarande kan sladda runt svampen och snorta koks från horarslen...  VA?
 
Jag kom av mig.
Han smet från plikten i april -45 och satt en kortare tid som krigsfånge. 
 
Senare har han kommit att bli en av världens ledande teologer och har en meritlista som inte liknar mitt CV någonstans. Han har till exempel aldrig varit bartender i Märsta.
 
Hursom. Rykten uppstår ur ignorans och oförstånd. Jag hade tänkt att skriva ett skitroligt inlägg om en nazibög som råkade vara världens mäktigaste man (efter Rotschild och några till) men jag råkade läsa på lite. Bara lite lite grann.
 
Ganska enkelt att vända kappan när vinden blåser men när det är kav lugnt får man jobba lite själv. Jag älskar när jag överaskar mig själv.

Vuxen?!

Kategori: Allmänt

Vilken härlig tjottablängare i solarplexus man åkte på idag då.
 
Vi har varit på öppet hus i min gamla låg och mellansstadieskola idag. Inte för min egen skull. Det är dags för E att börja förskoleklass i höst. 18:e Augusti för att vara exakt.
 
Helt plötsligt pendlade jag mellan 7, 12 och 33 år om vartannat. Märkligt.
Rektorn för skolan höll låda medans Pontus satt snällt i bänken och lyssnade. Intresserat också. Hon nämnde att skolan minsann precis firat 40 års jubileum men det kan ju omöjligt stämma eftersom jag kommer ihåg 20 åsr jubiléet och så länge sedan kan det ju inte vara. Minnena flög tillbaks till åtskilliga kvartsamtal, bandymatcher på den tillfälligt uppplogade rinken och lilla vasaloppet med snorig näsa, bindningar som satt halvdant, stavar i bambu och blåbärsoppa. Kottkrigen i skogen. Kojan under granen mot berget längst bort i skogen. Den gången när jag upptäckte husgrunden som finns där uppe i skogen fortfarande. Alla gravhögar. Det är magiskt. För att inte tala om snowracerloppen. Herre jävlar. Organiserade heat med fyra-fem startande varje gång. Edward var skitsnabb på sin silvriga plastbob.
 
Alla jumpamajjar vi haft på den skolan. Av någon anledning böts dom frekvent ut.
Plåsterbrallan kommer jag ihåg och Micke. Micke var tuff. Dessutom var han min klasskompis kusin och kunde tae kwon do.
 
Alla grabbar gillade innebandy, utom jag förstås. Låtsades säkert några gånger men det här med att springa har aldrig varit min starka sida. Redskapsgymnastiken däremot.
När tjocka mattan kom fram och ringarna och repen och och... 
Hinderbana och stationer har varit min favorit igenom hela grundskolan.
 
Jag skulle förmodligen kunna skriva hur mycket som helst om det här så jag slutar nu.
 
 

Olof Palme var den sista Svenska politikern.

Kategori: Allmänt

Kan man ju tycka.
 
Men när det kommer till kropp och hälsa vet jag inte riktigt vad jag ska lajja med.
Jag har mina funderingar på yoga. Kan det vara något? Det känns ju rätt najs att vrida in och ut på sig själv lite på morgonen och lite på kvällen. Risk finns att jag måste lägga om morgonschemat lite och gå upp en halvtimma tidigare men om man kör en mjuk uppstart så kanske det kan vara värt det. Smidigheten behöver jag garanterat jobba på och det här känns som det bästa sättet. 
 
Om tre veckor kommer jag studsa runt på byn som Peter Siepen med ett rosa liggunderlag i en flashig tygrem runt halsen och bröla på hindi. 
-NAMASTE MOTHERFUCKERS!!
 
Vi får väl se. Jag ska ju helst undvika att väcka övriga familjemedlemmar när jag stånkar mig igenom en instruktionsvideo klockan kvart över fem på morgonen. Kanske ska börja med en kvällsyoghurt.
 
Frågorna är många. Hur ofta ska man yogga? Vad är normalt? Är jag normal? Varför klär farbrorn utanför fönstret av sig kläderna?
 
 

Vår bästa tid är nu

Kategori: Allmänt

Vilken härlig helg jag har haft. Ingen av våra planer har gått i lås. Jo en. Vi har gått genom hela byn och hämtat ett paket. Det hade vi planerat och det har vi också utfört. I annat fall, NADA!!
 
Jag åt som många av er kanske känner till vid det här laget ett tvivelaktig fiskrätt till lunch i Fredags som fick min mage att bete sig ytters märkligt. Den bestämde sig redan tidigt på lördagsmorgonen att förvandla allt i mitt system till något det inte ska vara.
Denna lördag skulle E´s lillebror och hans mamma komma och hälsa på oss och jag skulle laga middag. Det blev så att E och hennes mamma åkte till sollentuna (två kommuner är tydligen ett bra säkerhetsavstånd) och träffade brodern på ett lekland där.
Idag skulle J´s syster med en del av familjen kommit hit med lite prylar men tack vare findricka i tvivelaktiga glas på Lördagsaftonen uteblev detta besök och jag har kunnat sitta i min asmysga flannelrock till klockan slog tre i eftermiddags.
 
Jag har även rakat mig. Litegrann. Skäggtofsen är kvar. Den törs jag inte ta bort. Tänk om jag dör då. Så min walraff om barberaren i byn får helt enkelt vänta ett slag. 
Det kanske kommer lite annat emellan också, vad vet jag.
 
Nu ska jag duscha.
Det kliar.
 

Nidbilder i livsmedel.

Kategori: Allmänt

Ännu en i mängden av dessa ohyggliga produkter i PK-Sveriges livsmedelsindustri är Haribos lakritsblandning Skipper-mix. Den skall upphöra att existera p.g.a rasistiska bilder på Afrikanska, Centralamerikanska/Mexikanska och Asiatiska kulturarv och turistfällor. Bilderna som finns i godisblandningen är en Afrikansk mask som många har på sina vardagsrumsväggar och som med fördel säljs till turister över stora delar av den Afrikanska kontinenten. En likadan variant av en Aztek-mask som finns nedtecknad i religiösa och historiska skrifter från Mexico. Jag vet inte om den finns att införskaffa som turistsouvenir men det skulle inte förvåna mig det minsta.Den sista är en bild av en Asiatisk man som jag närmast kan likna vid en blandning av en Kinesisk opiumkung och en Vietnamesisk risbonde. 
Det jag finner skrattretande är att man får rasistnoja när bilderna, som faktiskt finns i dessa länder och ingen på något sätt tycker att de är kränkande för kulturen och folket på platsen, (den Asiatiska mannen tror jag mest skapar förvirring och skratt över ignoransen hos den vita djävulen) dyker upp i godisform här i norden. 
 
Vad tycker genomsnittssvensken om kalles kaviar?
Där har vi en nidbild om jag någonsin har sett någon. Kalle ser väl mer Finsk än Svensk ut?

Din lott i arbetslivet

Kategori: Allmänt

Jag har haft en del intressanta jobb. Militär, anställd direkt efter värnplikten. Färgfabriksarbetare, engelskalärare på en privatskola i Kambodja, bartender, lagerarbetare och kock. Man har hunnit med en liten del.
Alla mina anställninger har varit relativt harmlösa. Färgfabriken är nog den som har varit farligast. Inte bara p.g.a miljögifterna men med tanke på vilka dårar som faktiskt tillåts hantera maskiner och kemikalier på ett sådant sätt.
Vad jag vill ha sagt med det här är att även fastän man kanske monterar takrännor på turning torso eller samlar istappar i gamla stan så finns där ofta ett mått av säkerhet i form av linor och ankare. Sverige är jävligt säkert.
 
Folk som jagar skallerorm med en pinne i Texas har varken ankare eller lina. Likadana känslor har jag för folk som känner att en liten krokodil kan man ju wrestla runt i några timmar för någon hundring. Nog för att det ligger lite pengar i ett skinn och vem vill inte glida runt i ett par decent pjuckar och nynna på Jimmy Nail´s Crocodile shoes men Kammann för faan. Är det verkligen värt att utsätta sig för livsfara för ett par klackskor?
 
Brandmän och Poliser har jag lite förståelse för. Det handlar ju i grund och botten om att rädda och hjälpa människor från ond bråd död och annat. Människor som väljer att hjälpa människor har väl någon form av ära och hederstänk.
Människor som jagar dödliga djur enbart för pengar tycker jag kan förtjäna att kanske dö ensamma i öknen med nervspel.
 
Kanske.
 
 

Konspirationsteorier

Kategori: Allmänt

Nu är det dags igen. LIte konspirationsteorier har väl ingen dött av?
 
Mille Markovic skjuts till döds i samma veva som Göran Lindberg släpps på fri fot trots att experter säger att han med all sannolikhet kommer att falla tillbaks i gamla mönster. Ingen som tycker att det här är konstigt?
 
Att en porrgangster som "Mille" blir ihjälmördad är väl egentligen inte speciellt märkvärdigt. Lever man ett sådant liv lär man förmodligen ha fler fiender än jag har facebookvänner (626st). Om nu den här människan hade smuts på kungen så undrar jag hur mycket smuts han hade på Lindberg. Lindberg borde vara erkänd i kretsarna Markovic rörde sig i med tanke på omfattningen av hans lilla "verksamhet". Det finns förmodligen sanningar som får oss relativt vanliga svenssons att kissa på oss där vi står av ilska och hat gentemot denna vedervärdiga ursäkt till människa.
 
Man ska inte önska livet ur någon eller ha negativa tankar om en annan individ men när någon gör något som denna mannen har gjort.
Jag önskar inte att han dör. Jag önskar att han lever länge och plågas.
 
Den här människan kommer aldrig att plågas psykiskt av sina handlingar eftersom han inte är kopplad som en normal med empati för andra. Det är grova psykopattendenser som gör att det inte finns en tillstymmelse till respekt och medkänsla för andra människors liv och rätt. Det är slaveri mitt ibland oss.
 
Tyvärr fungerar ju samhället så att det beskyddar farliga människor och lämnar ut behövande. Lindberg kommer säkert leva under sträng "bevakning" och det faktum att han har varit en högt uppsatt man inom poliskåren tror jag är till hans fördel.
 
Jag kan bara hoppas att han kidnappas och säljs som slav.
Döden är för enkel.

Ska det vara så här?

Kategori: Allmänt

Nu är det alltså dags igen. 
Det började som en skakning på nedre däck...
 
Nej men det kliar lite i gomen och jag blev lite klenare än vanligt här framför tv:n. Det kan ju vara en psykosomatisk (jag var tvungen att kolla upp ordet) reaktion på det faktum att jag har lovat att träna på Lördag. 
Jag har för avsikt ignorera dessa tecken på förstadie till en snygg man-flu och träna iaf. Jag har ju faktiskt lovat.
 
Det finns en anledning till att jag väldigt sällan lovar saker. Tänk om jag har lovat någon att hjälpa till med att tömma ett gigantiskt utedass och så ringer telefonen med ett erbjudande om all inclusive på St:Barts som jag då måste tacka nej till eftersom jag har lovat att hjälpa dig ta hand om skiten. Svårt att förlåta sig själv för sådana idiotiska tilltag.
Nej, begreppet kanske och jag får se ligger mig varmt om hjärtat. 
 
"Kan du hjälpa mig att demontera eiffeltornet nu på lördag?" Nja alltså jag önskar att jag kunde men jag vill inte.
 
Lite därför jag sällan svarar när det ringer. Det är oftast någon som vill att jag ska göra något eller köpa något och då det inte är mitt val så väljer jag helt enkelt att ignorera hela grejen. Konflikträdd? Ja kanske lite men jag väljer att kalla det själsfrid.

Vardagsrutin

Kategori: Allmänt

På tv lagar amatörer mat under enorm press och i soffan sitter vi och blir nästan lika stressade.
Barnet sover i sin säng efter första dagen på förskolan sen långt före jul och det borde väl snart vara dags för den obligatoriska kvällskoppen te. Så fort jag har hoppat ur mina alltför trånga jeans och landat i flanellen så är äntligen ordningen återställd. 
 
Tillbaka i vardagsrutinen med jobb, förskola, kvällsmat i köket, fredagsmys och lördagsgodis. Livet är väldigt bra när jag får dela det med J och E.
 
På jobbet har jag lyckats göra mig osams med min chefs chef. Har jag lite tur så gör det inte så mycket och har jag otur så gör det en hel del. Livet på en pinne. Jag fick i alla fall höra att han inte är avgörande för min eventuella anställning så där är man ju så att säga home safe men det är irriterande att jag inte har vett att hålla käften när folk säger korkade saker. Dags att bli bättre på det. Jag borde vara åskådare på politiska debatter och träna.
 
Nu, torr munk och chill i soffhörnet.